Johanna berättade om ljud av barn som springer på övervåningen, branddörrar
(som är ordentligt fastsatta) som stängs helt utan vidare. FAAAN tänkte jag med hjärtat hårt bultande innanför min fleecetröja, som blivit min bästa vän under rastvakts-passen. HUR ska jag kunna vara där själv en halvtimme varje Torsdag utan att skita på mig!? Alltså, Nils får hålla mig sällskap helt enkelt, pallar inte!
Någon som har telefonnumret? |
Hon följde med mig in, till en lägenhet som såg ut som sju svåra år OCH ett nödår.
Men vi satte oss i soffan och snackade 30 min, jättetrevligt :D
Hon är min favorit på jobbet, näst efter Sara då ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar